Tänk vad livet kan kännas annorlunda från stund till stund. Att små saker som påverkar oss så mycket kan sägas och komma från vår mun. Ett uppmuntrande ord kan lyfta och bära ens hjärta ytterligare ett tag men en negativ fras kan trasa sönder en hel dag. En vän berättade en gång för mej hur hon tänkt och funderat över en grej. Hon nämnde att handlingar ger ringar på vattnets yta och att ord vi får höra antingen kan få oss att skratta eller ryta. Att den väg vi på vandra faktiskt inkluderar och samverkar med andra. Hon sa så här " Lyssna på mig och lär. Den dagen vi lämnar livet...vill du vara orsak till det bagaget andra bär och att det är tyngre och sönder rivet? Orden slog till med kraft i mitt hjärta och jag kände medömkan med andra...ja faktiskt smärta. Tänk att lilla jag med mina läppar kan välja att bygga upp eller i hjulet sätta käppar. Från mitt innersta lovar jag att försöka tala gott om dig varje dag, men om jag ej skulle lyckas hoppas jag att ditt hjärta i alla fall skall smyckas av orden jag skall säga nu...vännen min...mitt allt det är du!!

Dessa ord skrevs av mig i kväll och jag tillägnar detta till mina vänner som
allt för sällan får höra hur mycket ni betyder för mig!!