Snart kommer Ebbish för att klippa mannens hår. Får se vad han skall ha för frisyr denna gången då. Min älskade lilla syrra är här med. Underbart att få henne för mig själv några dagar. Brorsan är i Åre och åker skidor å föräldrarna e i Tallin i några dagar så då återstår syrran å mig. Underbart att få rå om henne lite...nä nu skall vi käka fläskfilé, pommesfrites och nån go sås. det vattnar sig i munnen på mig...så hungrig e jag! ;)

Tänk vad livet kan kännas skört ibland. I går vid halv tolv tiden på kvällen kom min man in i vårt sovrum där jag satt och plugga. Han var likblek i ansiktet, kallsvettig och väldigt uppskärrad. Först trodde jag att han fått ett jobbigt samtal och fått reda på att något hade hänt någon nära men så var inte fallet. Han förklarade att han hade ont i bröstet och att illamående och yrsel slagit till då han låg i soffan och kollade på TV. Efter ett tag insåg vi att det inte släppte och han fick även svårt att andas. Jag ringde ambulansen för första gången i mitt liv. Efter en del provtagningar beslöt vi att följa med ambulansen in till akuten för en närmare undersökning. Ca 03.00 lämnade vi akuten med ett besked om att alla hans värden var absolut hur bra som helst. Troligtvis har han fått en lätt hjärtinflammation som tydligen kan uppstå om man vart förkyld en längre tid vilket han har. Känslan av att veta att alla värden var perfekta fick den lätta paniken, man hade i magen, att släppa. Mycket tankar cirkulerar i hjärnan må jag säga då man helt enkelt inte styr över vad som kan hända med någon man älskar. När vi väl somnade nära varandra i sängen hemma hos svärföräldrarna tackade jag Gud för min man och att han är min. Vill inte ens tänka tanken på vad jag skulle vara utan honom. Vill inte ens tänka tanken på hur jag skulle klara mig om han försvann ur mitt liv. Är så tacksam över att han inte fick en hjärtattack vilken va min första tanke.

Tänk vad livet är fyllt av händelser man inte kan styra över. I sånna här fall HATAR jag att inte kunna kontrollera situationen och få alla symtom att bara försvinna. Nu hade vi ju tur att det inte var något mer allvarligt än det nu var, men ändå. Ovisshet är inte min grejj asså! Hahaha Men jag var lugn som en filbunke. Så nu vet jag hur jag reagerar när nån nära snabbt blir riktigt sjuk å det e ju bra att veta. Nä, nu skall jag ta det lite lugnt känner jag. Natten satte sina spår å jag e riktigt trött! ;)

Äntligen har jag fått ett 100% svar...jag fick jobbet!! Underbart...i går ringde min nya chef och välkomnade mig till Akuten på Södersjukhuset i Stockholm. Efter en förträfflig intervju i onsdags och ett samtal till en utav mina referenser så bestämde hon sig för att ge mig inte bara vikariat i sommar, utan även jobb under den kommande våren och hösten. Hur glad e inte jag då?!  Nu handlar det bara om att våga köra 100%!! Inskolning sker typ någongång i slutet av april...skall bli så oligt att få jobba med något fartfyllt och annorlunda för min del! Ställs ju ganska så höga krav på en men som tur e så vill jag ju utvecklas...härligt!! Nu blir det middag me mannen, vi får se vad vi kan röra i hop! Chooooo....

Nu får vi helt enkelt se vad som händer! Fick just ett telefonsamtal från Södersjukhusets Akutmottagning ang. ett CV som jag skickat dit, så här med skall Alexandra på jobb intervju...känns heeeeelt underbart!!! Härligt när man har ingift släkt som bryr sig och rekommenderar en...härligt!! :D Nu vet jag ju inte om jag får nått arbete men hon vill ju i alla fall träffa mig å d e ju alltid ett +! ;) 

Nu i dag e sista chansen att panikplugga inför morgondagens tenta...so wish me good luck! :D

KAN INTE SOVA!! Mannen har migrän å gick å la sig redan vid 21:58...helt otroligt...hahaha. Nu sitter jag här me alla mina böcker å anteckningar å orkar inte ens slänga ett litet öga på skiten! I morgon gäller det att rå-plugga-in 40 sidor anteckningar! Hahaha...hoppas panikpluggning funkar! ;) Jajaja, får väll göra ett försök å smita mig ner mellan lakanen bredvid min man. Känns underbart att kunna säga så...min man, han e bara min...ingen annans. Häftiga saker det där me kärlek! ;) Tänk att han älskar mig trotts alla mina brister och svagheter...han e en riktigt guldklimp. På måndag blir det romance i luften...vi har bokat bord på en riktigt DYR restaurang...men gissa vad?! Det e gratis för oss! ;) Fick presenrkort på denna mega-ultra-mordärna-dyra restaurangen i bröllopspresent å nu passar det ju hur bra som helst när det e alla hjärtans dag! MYSPYS!!

Sweet love and rock´n roll! ;)

Nä nu längtar jag efter mina små kusinbarn faktiskt...tvillingtjejerna skall födas om ca en månad ungefär å nu vill jag att dom ska ploppa ut...kan ju inte tänka på annat nästan...lr jo funderar mkt på tentan som jag har nu på fredag i Pediatrik, Obstetrik och Gynekologi...så det har ju faktiskt med små barn att göra!! Plugga, plugga och åter plugga...tur att man har en mysig svärmor som bjuder på fika nere i centrum...så att man slipper tänka allt för mkt i onödan på studierna!! Tack Rita för en jätte mysig förmiddag! ;) Puss på dig! ;)

Nu kastar jag mig åter in i böckernas värld!!!

Här kommer den andra delen av min novell, sorry att det tagit så lång tid! ;)


HIMLEN RUNT HÖRNET

 Berättelsen om ljuvliga Sara, förtjusande Saga och älskvärda Sanna.

Del 2.

Hon hörde fotstegen närma sig allt för snabbt bakom sig. Hon kände sig som ett jagat rådjur där hon sprang i regnet ute på den lilla skogsstigen. Hängande grenar rev henne konstant i ansiktet och hala stenar fick henne då och då att tappa balansen. Hennes flämtande andetag överröstade nästan hennes öronbedövande snabba plus och hon flämtade efter andan och manade sig själv till att springa fortare då hon nådde den nyasfalterade vägen. Nu var det inte långt kvar, hon måste hinna hem till sin älskade ögonsten innan hennes förföljare hann dit före henne. Hennes våta stripiga blonda hår såg svart ut i det piskande våta regnet och dess mörker. Hennes fötter trummade mot asfalten, hon vägrade sakta ner oavsett vad som hände, det var vad hon trodde i alla fall. Det som hände henne därnäst kunde inte ens hennes förföljare förutspå. Bilen kom från ingen stans och slungade den springande kvinnan flera meter upp i luften. Hon landade livlös på huven till den gamla Forden och dess förare skrek ut i tomma intet. Han öppnade förardörren och tog sig långsamt som paralyserad ut ur bilen. Hans hjärta bultade som aldrig förr. Han tog sig fram till den bleka och våta kvinnokroppen som för bara några sekunder sedan dykt upp från tomma intet. Han vände på kvinnan så att han kunde se hennes sönderrivna blodiga ansikte och skrek än en gång då han insåg vem kvinnan i hans famn var. Smärtan han kände i bröstet var obeskrivlig. Hopplösheten och tusentals frågor sköljde över honom och han kände sakta men säkert paniken greppa ett fast tag om hans bröst. Vad gjorde älskvärda Sanna ute så här sent?

Fy skäms på mig...sååå dålig jag vart på att uppdatera denna blogg...men känns som att dagarna bara smiter förbi utan att jag hinner med. Lovar att del  2 av min novell kommer i helegn så håll i er! ;) Nu skall jag och mannen fortsätta att baka inför hans lilla kalas i morgon. Min älskling fyllde ju 24 i måndags och i morgon kommer svärisarna å några fler på lite fika. Hembakade bullar, rulltårta och muffins bjussas det på! Inte illa va?! Bye bYE! ;)